En månad kvar...

... tills man sitter där, mätt och nöjd med magen som en spärrballong och trasigt julklappspapper i kassar innaför ytterdörren. Julafton. En väldigt speciell dag. Underbar och härlig på så många sätt. Jag har tokälskat julen sen jag var liten. "Astrid Lindren"-jular med tjocka släkten är nåt visst. Långbord, med julmat i överflöd - skinkan, hemmarullade köttbullar, mormors revben, ägghalvor, julmust mm. Senare godisbordet med ischoklad, nougat, knäck, marsipangodis, tryffel, håkantorps, fruktfat med halva bananer (jag vet, jag är knäpp) och så mer julmust och glögg. Tomtegröt såklart som sen kvällsmat! Myyyyys...

Å andra sidan är det också en tuff och jobbig dag då saknaden efter de som inet längre är med oss gör sig obevekt påmind. Pratade med min kusin häromdagen och hon berättade att de sett på gamla videoinspelningar hos min moster. Bland annat en från en jul för mer än 10 år sedan med min älskade Gamlamormor Anny. Hon har inte firat jul med oss sen 2001. 2002 orkade hon inte vara med, och den 6 januari 2003 lämnade hon jordelivet. En fantastisk kvinna som fick förmånen att till 98 års ålder bo i sin lägenhet och klarade sig väldigt bra själv (med hjälp från hemtjänst och familj såklart). Han slapp i alla fall långvården och långdragen sjukdom och det är jag så glad över.

Andra som saknas är mins svärföräldrar och min "bonus"-morfar. Vissa saker slutar aldrig att göra ont.




Till jul ska det ju även städas och pyntas och putsas fönster... Jo tjena... jag började lite idag, men slutade nästan lika snabbt. Jag suger på att städa. Fick dock ganska mycket tvätt ur vägen och det var också behövligt. Ska ta ett ryck till nu ikväll medans älsklingen tränar hockey. Lite ska jag hinna med. På lördag ska ljusstakarna och stjänorna upp. Jag är dock av åsikten att tomtar och annat julpynt väntar man med till ett par dagar innan jul. Det är ADVENT som börjar nu... inte julen. Skulle jag sätta upp allt redan nu skulle jag ju tröttnat på det till jul. Plus att jag tycker det ska kännas lite speciellt när man stiger upp och det är "juligt" i huset. Den känslan varar ju bara några dagar innan man liksom har vant sig. Skulle jag julpynta NU skulle jag ju vara trött på skiten redan innan Lucia. Hur gör ni?

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0