bör man göra ibland. Igår somnade jag framför tv:n före klockan nio. Så jäkla trött! Min morbror ringde och väckte mig vid halv tio. Pratade några minuter och sen sov jag vidare. Vaknade vid elva, borstade tänderna och lade mig igen. Peter ringde hem vid midnatt, växlade några ord och sde gonatt, sen sov jag vodare. Tio i nio i morse väckte Bella mig med en puss och sa "Nu är det morgon". Jag kände mig så himla utsövd! ve inte när jag käände det så senast. Så Jag hoppade upp coh gjorde välling till Lissnäckan. Sen tog jag tag i gårdagens middagsdisk (som jag medvetet had eförträngt under min trötthet igår), satet igång en maskin tvätt, bäddade, samlade ihop och slängde returpapper, tömde diskmaskinen och lassade i nytt, strök det som hängde på tork och lade in i garderoberna igen, fixade lite fattiga riddare til lmig och Bella, plockade undan efer det, tömde torktumlaren på handdukar och vek och lade tillbaka i korgarna, hängde upp tvätten som blivit färdig och körde igång en ny maskin, pusslade lite med Bella, ringde och drygade mig med Madde som är bakis  :)

Och nu ska vi strax gå ut och göra lite nytta i trädgården. Hoppas energin håller i sig en stund till!

^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*

Bella på väg till dagis förra veckan. Hon är så stolt nu när hon orkar ha ryggan på sig när hon går.

Vi körde ner till butiken för att " ge dem en jävla omgång" angående bänkskivan. Givetvis var vår säljare ledig den dagen. Skulle vi väntat oss nåt annat? Kvinnan som var där hjälpte oss så gott hon kunde. Hon undersökte om bänkskivan i deras utställning hade rätt mått, då kunde vi få ta den, men det hade den såklart inte. Hon förklarade hur det går till, att fabriken normalt har 4-6 veckors leveranstid men i såna här fall (allt från transportskador eller om fabriken eller butiken gjort fel) brukar nybeställningen få förtur och prioriteras före övriga beställningar. Tyvärr får butiken bara butikskivor varannan torsdag så om vår bänkskiva inte hinner komma med i leveransen veckan som kommer, dröjer det ytterligare 2 veckor! Så om en eller tre veckor får vi bänkskivan så vi kan sätta ihop vårt badrum. Jag tror jag blir knäpp....

Och strulet går vidare...

i torsdags kväll vid halv  tio-tiden skulle Peter iväg och träna. Då kunde han inte hitta sin plånbok. Mycket märkligt afeftersom han alltid lägger både nycklar, plånbok och mobil på samma köksbänk när han kommer in i huset. Det gör han alltid. Han hade åkt bil med en kompis tidigar epå dagen så vi antog att han måse glömt den där. Men där var den inte heller. Han fick åka iväg och träna utan plånbok och jag började leta här hemma. Jag letade precis överallt! Till och med i kylskåpet! Man kan ju vara så stirrig ibland att man tex lägger in nåt i kylskåpet och sen ställer mjölken nån annanstans. Jag gick med ficklampa ute i regnet och letade på uppfarten och utanför garaget eftersom han hade burit in pellets tidigare på dagen. Men den var ingenstans. Jag loggade in på hans internetbank och flyttade pengarna från visakortet till ett annat konto, samt kontrollerade att inget av korten var använda. I fredags ringde jag Polisens hittegods samt alla ställen han varit på under fredagen men plånboken lyste med sin frånvaro. Då var det inte mer att göra än att acceptera att vi inte hittade den så samtliga kort fick spärras, körkortet förlustanmälas och raka vägen bort till Björkhem för att fixa ett nytt kort.

Nu hade han inga cash i plånboken som tur är, och korten hade inte använts innan vi spärrade den så det är ju ingen större skada skedd. Men det är så tråkigt! Och det tar tid att ringa och kladda med allts som ska spärras och beställas nytt. Plus att man är utan kort i nån vecka.

Peter har aldrig förr blivit av med varken plånbok, nycklar eller mobil. Glömt den på jobbet nån gång, men då har han vetat var den var i alla fall. Jag tycker synd om honom. han måste ju helt enkelt ha tyappat den nånstans. Men var?

Nu ska jag in till Bella. Hon ligger och tittar på Nya hyss av Emil i Lönneberga och jag tror hon vill ha en macka nu. Kan hon väl få. Lite senare ska vi ut i trädgården och se om vi kan snygga upp lite. Det behövs...

känner vi oss i vänner lag... och när vi är opererade. Jag ser att jag gnällde en del innan min operation, och precis efter den. Och det hade jag faktiskt rätt att göra. Jag hade ont så in i helvete utan att överdriva. Det har idag gått åtta veckor sen jag opererades i Ängelholm och jag mår efter omständigheterna fantastiska bra i min rygg!

Doktor Bengt Sturesson är suverän på sitt jobb! Visst går det sakta men säkert, men jag börjar nu mer och mer att kunna göra de små vardagliga sakerna utan större problem igen. det tar inte 2 timmar att dammsuga huset nu längre. Det tar inte 30 minuter att ömma diskmaskinen. Det tar inte 20 minuter att gå de 350 meterna till dagis. Jag kan gå ut och hämta en famn ved i skjulet. Jag kan lyfta stekjärnet och skrapa ner äggröran i tallriken. osv... Det kunde jag inte för några veckor sedan. det är härlit att få sitt liv tillbaka. Jag har faktiskt slutat hlt med smärtstillande också. Tar inte ens mina panodi llängre. Jag behöver det inte!


Så ja, in i dimman, vi ses på andra sidan...


vaknade med nålar precis överallt, i händerna och armvecken, slangar och skit i ryggen (drän och bedövning), kateter, elektroder... man var värre uppkopplad än datorsalen på skolan.


Denna lilla festliga mojäng satt som en tryckknapp, sen en tunn slang fasttejpad längs hela ryggen och in nånstans nere vid operationssåret.


På egna ben! Nyduschad och i egna kläder. Fantastiskt skönt!


Gigantic Donut! Fick lätt klaustrofobi kan jag säga. Tur att det gick snabbt.


Så här blev bilden. Shit, jag glömde le...


Denna lille rackaren var min bäste vän, tillsammans med Syster Lydia  :)


Nya fräscha förband över op-sår, drän-sår och kanylen.


Miss Frankenstein.. det är jag det.


Underbart med besök!!!


Äntligen hemfärd! Men det var allt annat än roligt att halvligga i en obekväm V70 i 10 mil  :P

Jag blir så jävla trött och lack! Allting ska bara strula verkar det som. Vi håller på att renovera badrummet. HELT från grunden. Vi rev ut ALLT i somras, ner till regelverk, betonggolv och öppet upp på vinden. Peter har ju gjort väldigt mycket av jobbet själv, och har man dessutom 2 andra heltidsjobb så tar det ju lite tid. Det enda vi haft hjälp med är de installationer som kräver fackman såsom El, VVS och fuktspärr.

Hur som helst, igår skulle Peter sätta upp själva badrumsinredningen, bestående av 2 likadana skåp, bänkskiva över och två handfat uppe på det. Tror ni inte att "blondie" på företaget där vi köp inredningen har beställt fel mått på bänkskivan? Den ska sticka ut 1 cm på varje håll, dvs sidorna och fram. Men smarta bruden har mätt bara stommen på skåpet och glömt att lådfronten bygger 2 cm. JÄTTESMART!!! verkligen jättesmart!!! Så med nuvarande bänkskiva sticker underredet med lådor ut en cm, utanför bänkskivan. Inte så snyggt, och definitivt inte acceptabelt.

Peter blev helt jävla skogstokig och vi for ner till firman. Men givitvis jobbade inte tjejen i fråga. Hennes kollega försökte hjälpa oss lite (kollade om deras skiva på utställningen i butiken hade det mått vi behövde men så var det naturligtvis inte) men menade att det var säljaren själv som måste reda ut problemet. Hon skrev en lapp till tjejen om förklarade läget och bad henne ringa oss isdag. Men vi kommer stå utanför dörren när de öppnar klockan tio. Det är ju några veckor sedan som vi hämtade grejerna, och man har 8 dagar på sig att rapportera fel och skador. Men vi hade ju kollat att skivan inte var transportskadad eller liknande, men inte fan ska man behöva mäta den. Expediten menade att vi skulle kollat måtten som står på etiketterna på emballaget. Men när vi kom hem och kollade dem så står där inget mått nånstans. Så de etiketterna åker med till butiken idag! Man bråkar inte med oss!

När vi beställde skivan var det 4-6 veckors leveranstid. Kul. Rörmokaren skulle kommit nu imorse för att koppla in det sista rör-tjofräset, men det var ju bara att ringa och avboka. JAG BLIR SÅ TRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖTT!!!!



Detta är INTE vårt nya badrum. Jag skulle ge mycket pengar för att se Peters min om han kommit hem och funnit vårt badrum så här  :)

Min dotter är i en klass för sig ibland. Idag filosoferade hon lite när hon satt på toa:

Bella: Oj! Jag pruttade när jag kissade!
Jag: ja det blir så ibland.
Bella: Ja. Jag blåste lite luft på kisset!

I mitten av juli i år förlängde jag mitt mobilabonnemang med 24 månader och fick då en ny mobiltelefon gratis. Han hade dock ingen med sig där och då utan den skulle skickas till mig inom 2-3 arbetsdagar. Men ingen mobil kom. Jag ringde efter 5 dagar och fick besked att den var packad och kommer i mitten av nästa vecka. Jag blev lite sur eftersom jag var i behov an ny telefon, men det var inget mer att göra än att vänta.

När mobilen fortfarande inte kom kontaktade jag Telenor. De kunde inte hjälpa mig eftersom jag beställt den via Telenor Express, ni vet de där försäljarna på stan som anfaler på Eko eller Domus. Efter mycket om och men, och ringande fram och tillbka visade det sig att telefonen inte fanns i lager alls! Tjejen på vanliga Telenor sa att det enda hon kunde göra var att låt amig bryta avtalet eftersom jag inte fått vad som lovats mig. Jag gjorde se.

Jag skrev att argt mail till telenor Express och blev besvarad av någon slags mellanchef som beklagade att säljaren lovat mig telefonen inom några dagar. de ska alltid säga "inom 10 dagar" eftersom de inte kan garantera annat. Telefonen jag beställt, Sony Ericsson Zylo, var slut men på väg in och eftersom de beräknade att leverera inom 10 dagar hade de inte rtalat om att den var slut i lager. Nu var den dock inne igen och om jag ville kunde hon akrivera mitt avtal igen. Så de tog över en vecka längre än utlovat, men jag fick min Zylo, och hon bjöd på Surfa Fritt som plåster på såren.

Jag har haft mobilen i drygt 2 månader och idag pajade skiten! Halva dagen fungerade den som den skulle. Sen när jag skulle ringa
gick det inte att koppla samtalet. En liten grå telefon med ett streck över syntes i displayen. Jag testade att stänga av telefonen och starta den på nytt. Då står det "SIM inaktiv" i displayen. Jag stängde av den igen, tog loss både batteriet och SIM-kortet men får samma meddelande. Jag ringer Telenor som ber mig testa SIM-kortet i en annan telefon. Jag gör det och då funkar det, vilket innebär att det är fel på min nya mobil.

Nu måste jag alltså skicka in den på service vilket kommer att resulter ai att jag får var autan den i ett antal veckor och sen kommer de ändå att försöka blåsa mig och säga att det är mitt eget fel och att jag tagit sönder den och de ersätter den inte.

FUCK OFF säger jag då. Jag köpte till en försäkring som enligt försäljare täcker ALLT! Om jag backar över den med bilen, och jag trampar på den eller om jag ger den till min treåriga dotter och hon väljer att tvätta den i toaletten så ska försäkringen gälla. Ja... vi fär väl se.

...är en trevlig site som jag blev rekommenderad av min granne Zara.
Ska bli kul att se om man får nåt trevligt därifrån!

... även om man inte kan tro det. det har varit så mycket med allt att jag inte orkat ägna bloggen en tanke. Ibland blir det så.

Ryggen läker fint. Åtminstånde på utsidan. Ärret ser kanonbra ut. Jag är fortfarande klen som en räka och får jag för mycket framåtvikt rasar jag i backen. Pinsamt klent. Men det ska Tina på sjukgymnastiken på bukt med. Tyvärr har jag varit genomförkyld och kass i halsen i snart två veckor så bassängträningen har fått stå på vänt. Men på onsdag skiter jag i snuvan och kör ändå. jag har inte råd att förkora träningstid på det här viset!

Jag ska fixa till Bella Bus och gå till dagis med henne nu. Kanske lite foton senare idag. Det är på tiden tycker jag...

Tänkte försöka vinna ett fint halsband!

http://ulrikasmycken.se/

ännu en dag är till ända. Gårdagen var tuff. Både fysiskt och mentalt. Mådde allmänt taskigt. Gjorde misstaget att käka kyckling med curry i tisdags och den utlöste min latenta magkatarr. NOT VERY FUNNY kan jag säga. Har även mått illa av morfinet. På sjukhuset fick jag ju postafen tillsammans med morfintabletterna.

Hur som helst så var det bellas treårsdag igår och det kan jag bara säga, utan min lilla Mamma hade Snäckan inte fått nåt kalas. Eftersom jag är nyopererad och badrummet mitt i renovering har vu skjutit upp Bellas kalas. men Mamma, Pappa och Lilleman kom i alla fall igår efter jobbet. Förutom presnter som hade räckt till hälften av Färlövs treåringar hade de med sig middagsmat, hembakade bullar, Bella-rutor (egen rosa variant på Fifi-rutor/kärleksmums) och en hel påse med negerbullar rullade i rosa socker. Mamma tog marktjänsten direkt och det blev jättebra! Hon fick sitt kalas min lilla Prinsessa. Och prinsessa var just vad hon blev, för furutom alla presenter fron oss och mormor/morfar/morbror så kom Marie förbi med två paket. En jättefin rosa ljuslykta och en helt bedårande prinsessoutfit med klänning, tiara, handväska och klackaskor. Hon tog små små mussteg i skorna (hade ramlat ett par gaänger innan) och sa:
-Nu går jag på balansen Mamma!    :)

Mormor & Co hade med sig en underskön höstjacka, städset i miniatyr, vantar, byxor, "lys-mojänger" till fingrarna mm. Morbror hade lyckats pricka in min nya höstfärg till Snäckan och hade ett sett med mjuka goa byxor med fräcka detaljer och en Sweatshirt-tunika i mörklila.

Tur att man har mammor som ställer upp när det kniper! Vad vore världen utan mammor?

********************************************************************************

Idag har jag mått småfisigt. Magen strular pga magkatarren. Har ringt runt till 1177, läkemedelsupplysningen och sjukhuset i Ängelholm och rådfrågat. Så nu medicinerar jag även mot magkatarr och tar postafen tillsammans med morfinet igen. TACK GUM för att du körde och fixade medicinerna åt mig!!!
Min diet över heögen består av rostat bröd, kokt vitt ris, te, potatismos, kokt fisk och ProViva... typ DELICIOUS!

mentalt blir man ju ganska knäckt av att inte klara av någonting. man krymper dag för dag och känner sig jävligt liten och oduglig. Det är inte långt mellan gråtattackerna ibland. Sen skärper man till sig och inser att "det ska ju faktiskt bar abli bättre och bättre nu" och sen mår man ok en stund... och sen börjar det om. Berg och dalbana utan dess like. Det so känns allra värst är att jag inte orkar vara Mamma  :(   Jag älskar min lilla sockertopp över allt annat, men det är kämpigt nu. Vi har såklart vår amysstunder, hon ligger gärna hos mig på madrassen framför tv:n och vi tittar på Nicke Nyfiken (som hon också fick av Mormor % Morfar!) och har det så underbart. Men det där vnliga, att gå ut med henna, sitta på golvet och pussla, lämna och hämta på dagis, gå till parken, gå till affären, sringa och jaga bort fåglarna som bajsar på gräsmattan, göra kullerbyttor eller bara plocka upp henne i famnen... jag KAN inte göra de sakerna ny och det känns för jävligt.

Även här hemma känner jag att allt bara rasar... Peter jobbar heltid på brandkåren, sköter sin firma (högsäsong nu), sköter trädgårde, lämnar och hämtar på dagis, handlar och ahn får inte mycket vila eller sömn. Det suger att vara sjuk.

men nu ska jag in och lägga mig hos Bella igen. Mår alltid tillfälligt bättre av att ligga och krama och klappa henne och viska kärleksord i hennes lilla öra!

God natt (förhoppningsvis)

Så ja. nu är det en vacka sedan man vaknade till första gången ur narkosen. strax innan halv tre tittade jag på klockan och fick besked att allt hade gått bra. Sen gled jag iväg igen.

Lite senare stod två grönklädda marsianer bredvid sängen och tittade på mig. Det var Bengt och Jenny som opererat mig. De såg inte kloka ut! Två ansikten som tittade fram ur den där gröna rånarluvan bara  :)
Bengt sa att det var en "skolboksoperation" eller nåt liknnade. Allt hade gått precis som det skulle och det var inga konstigheter med nått.

Skulle egentligen vara på uppvak/övervakning över natten, men eftersom det fortafarandre inte gick på full fart efter sommaren var uppvaken stängt nattetid. SÅ jag fick komma upp till en övervakningssal på min avdelning. Ganska skönt för då fick jag eget rum med tv och "mina" egna sjuksköterskor direkt. Mådde ganksa bra efter op och tyckte att "det var väl inte så farkligt" när Bengt tittade till mig på kvällen på avdelningen (eller om det var morgonen efter kommer inte ihåg). Han log bar alite och sa att det var ju bra.
Nästa gång han hälsade på var jag inte lika glad. Då hade jag rejält ont.
-Ja, för nu har bedövningen släppt! sa Bengt. Då förstod jag vad han log åt förra gången.
Bedövning is DA SHIT! För fan håll mig bedövad till ryggjäveln är läkt!

Smärtlindring i all ära, men det är inte hälften så effektivt.

Gick ganska bra på sjukhuset. Kändes tryggt och bra. Fick mycket vila. Kom upp och stod på benen på fredagen tror jag, på morgonen innan jag fick komma till min egen sal. Det gick ganska bra. Hade drän i op-såret som drogs up på fredagen, shit så räligt det var! Samt akteter som togs lördag morgon. Pice of cake. Sen såklart massa nålar överallt, i händerna och på handleden osv. fast den på handleden plockade de redan på uppvak, den var lite tjurig till att sluta blöda kommer jag ihåg för hon stod och höll min näve i luften hur länge som helst och sen hade jag tryck förband där ett par dagar.

Fick Långtidsverkande morfin i tablettform morgon och lkväll, två panodil var sjätte timme, nåt annat trevligt preparat sprutades in i en liten knapp jag hade framme vid axeln/brösten som gick in i ryggen via en lååååång fasttejpad liten slang som satt in i ryggen. Sen vid behov fick jag en liten trevlig och färgglad snabbverkande morfintablett. Den skulle jag gärna tagit med hem... Nu har jag bara långtidsverkande morfin morgon och kväll och panodil. Från och med imorgon får jag bara ta morfinet till natten och klara mig med panodil under dagen. För helvete! Panodil tar man mot skoskav!!! Jag har ju slicat och dicat ryggen!!!

Nej,  nu säger ryggen ifrån. Klarar inte att sitta långa stunder alls. Jag får fortsätta berätt aom äventyrey vid senare tillfälle.

men jag överlevda i alla fall narkosen, det var ju bra!  ;)

Over and out!

Usch. Fick en attack med riktigt dödsångest för ett par timmar sedan. Fruktansvärt. Blev fixerad vid tanken att narkosen går snett på torsdag så jag inte vaknar mer. Bara tanken på att adrig få se Bella mer fick mig att bryta ihop. Hon är ju mitt allt. Min värld.

Kan verkligen inte slappna av nu så att sova är inte ens att tänka på. Har fyllt i Fonus Vita Arkivet och planerat hela min begravning. Känns konstigt. Den blir nog ganska bra om den blir som jag har tänkt mig så på ett sätt är det synd att jag missar den. Nej men usch, är det det som kallas svart humor?

Fick en underbar födelsedagspresent i fredags som mer eller mindre gått varm i helgen. Den är 27 cm lång, batteridriven, vibrerar och det är SÅÅÅ SKÖÖÖNT att använda den....
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*

Nej Du Din snuskis! Det är faktiskt en eltandborste! Fy Dig så Du tänkte!!!   :)

Idag fyller jag 25... igen... det har jag gjort sen 2001. Favorit i repris kallas det  :)

Idag var jag på sjukhuset i Ängelholm på så kallad förinskrivning. det innebär att jag snackade med Bengt Sturesson som ska operera mig. Han visade mig och Peter på en "modell" av en ryggrad precis vad han ska göra, hur han går till väga och vilka risker det finns med operationen.
han kommer att lägga ett snitt på ungefär en dm. Sen tar hn sig ann diskbråcken snett bakifrån, skär bort allt skadat, bränner lite blodkärl så jag inte förböder (tack det var ju hyggligt) medan själva nervknippet hålls åt sidan med en hake. Sen sätter han in en liten plastkorg mellan kotorna. denna plastkorg har den nätta summan av 9000:-. Den behövs för att hålla isär kotorna eftersom disken är väck. Sen tar han bort ben från min höft, "smular sönder" det och planterar in detta runt plastkorgen. När det sen läker växer det ihop till en solid benklump. Typ.
Därefter får jag två stag á 1000:- styck, en på högersidan och en på vänstersidan, som fästs i kotorna med sammanlagt 4 skruvar á 3500:-.  Så jag kommer att uppgraderas med 25000:- i rent material. Sen var det nåt mer som skulle kosta 4-5000 spänn men det kommer jag inte ihåg vad det var  :)
Operationen tar 150 minuter om allt går bra. Sen blir jag kvar på sjukhuset i 3-4 dagar om allt går bra och jag återhämtar mig som väntat.
Jag frågade vilka risker det finns med operationen. En risk är att man touchar en nerv med nån av skruvarna, vilket orsakar smärta och då måste det åtgärdas efteråt. Men Bengt menar att han är så pricksäker att han inte ser det som en risk! Det enda som eventuellt kunde hänfa i hans mening är att man råkar bränna av en nerv när man bränner blodkärlen. Detta kan då bilda ärrvävnad som kan ge bekymmer. Men det sker bara i 1-2 % av fallen. Bland rökare är den siffran 20% så nu erbjuds inte rökare steloperation om de inte slutar röka först!

Sen var det samtal med sjuksköterskan, bara lite allmän info om förberedelser inför op och vad jag ska ha med mig till inskrivningen. Det kom dock fram att de skrivit fel OP-datum på min kallelse!!! Jag ska inte opereras den 10 utan den 12 augusti. Men det är bra två dagar så det bråkar jag inte om.

Därefter fick vi knalla upp till dagoperation och prata med narkosläkaren. Hon sa att först kopplar de elektroder för att ha koll på hjärtat, sätter en klämma på fingret för att checka syresättningen och sen kommer jag att få en nål i handen (venflon) där de först sprutar in smärtstillande. Sen får jag andas i masken tills jag blir dåsig och groggy. När de sen märker att jag är på väg in i dimman säger de Natti Natti och söver mig med narkosmedel intravenöst. När jag sen sussar gott intuberar de mig med Peters skräck-instrument, laryngoskop...



Sen kopplar de upp mig mot en slags respirator light, eftersom jag inte kan andas själv längre, och flippar över mig på mage. Sen är det väl bara för Bengt att "hugga in".

Jag vet inte ännu om jag är OP 1 eller 2 den dagen. Opereras jag först får jag komma upp på avdelningen på kvällen, men är jag eftermiddagsoperationen blir jag kanske kvar på uppvaket över natten.

Piece of cake, eller hur?

Idag är det dags för årets studenter att festa till det med BAL! Underbart väder får de också. Jag och Bella gick ner till Malin för att se henne finklädd och ta lite bilder. Det är ju inte så ofta man får vara "prinsessa" nu för tiden. Bella skulle såklart också ha balklänning så det fixade vi.

Mammas Bal-tjej!


Den stora Bal-tjejen som skulle till Bäckaskog var vacker som en sommardröm! Underbar skir klänning som passade så himla bra en strålande sommardag som denna. Det riktigt lyste romatnik runt hela Malin! Hon var verkligen superfin.



Två Prinsessor!



Malin var superfin i håret. Lite annrlunda mot de traditionella uppsättningarna. Me like. Kolla in klänningen baktill. Jättefina detaljer.


Sen kom kavaljeren och det var dags att åka. Det var en söt pojk, men eftersom jag inte känner honom pixlade jag ansiktet lite...

Vad hade jag gjort utan dem? Så jävla ont i magen ikväll att det är rent löjligt. Sitter med täcket om mig i soffan och tycker synd om mig själv. Jävla skit-lördag-kväll.