Går och väntar på att klockan ska ticka iväg lite snabbare. Ska vara hos doktorn klockan halv två i eftermiddag.
det känns ganska pissigt just nu.
Jag klarar inte av mitt jobb, jag klarar inte av att sköta mitt hem som jag vill, jag klarar inte av att ta hand om Bella som hon förtjänar...
Jag går och står här innanför mina fyra väggar och känner hur rastlösheten skenar i kroppen. Ute är det underbart vinterväder, men jag klarar ju inte av att gå mer än ett par hundra meter så jag kan inte ut och njuta av vädret. Jag är fruktansvärt obekväm hur jag än ligger så sova är inte på tal. Och det hade jag inte gjort ändå på dagtid eftersom jag redan nu har svårt att få riktigt sömn om nätterna. Har svårt att komma till ro, och när jag väl somnat vaknar jag så fort jag vänder mig, vilket är ganska ofta eftersom varenda ställning jag ligger i gör ont på ett eller annat sätt.
Jag kan/ska inte sitta så att ta bilen och köra till Ronneby är uteslutet.
Jag är så jävla tje på detta nu att jag kreverar. Mitt humör är i botten och jag har inget tålamod till nånting. Detta drabbar tyvärr stackars Bella och Peter dagligen, vilket ger mig dåligt samvete och så mår jag ännu sämre. En härlig karusell inte sant?

I helgen har det varit pulkabacken som gällt. Jag har ju inte kunnat göra mycket mer än hålla kameran och heja på... Men Bella har i alla fall haft roligt och det är ju huvudsaken. Bilder finns på hennes blogg.

Tror jag ska ta och lägga mig i ett varmt bad nu och läsa lite i min bok "Sommardöden" av Mons Kallentoft.

PS. Glömde tillägga att jag är genomförkyld också. DS